Det känns som om mina ögon hänger nedanför kinderna på mej.
Jag är TRÖTT! Så trött, att jag till och med försov mej idag. Klockan stod på ringning halv nio, men jag vaknade inte förrän lite efter tio, och fast jag SKYNDADE mej ner så hann jag inte... Bodil hade kissat på sej. Igen.
Hon är en pissruska. Har aldrig haft nån hund innan, som vid tio månaders ålder, inte klarat av att hålla sej två, tre timmar. Men så har jag aldrig innan haft en så liten hund heller, och ju mindre hund, desto svårare brukar det vara med rumsrenheten. Det tar tydligen längre tid för dom små att mogna.
Ja jag vet inte jag, men den här lilla modellen läcker i alla fall.
Var ut och hämtade posten, och inte sjutton kom det några skivor inte!
Bara reklam idag. Suck.
Jag som hade sett fram emot lite Bob och Rod...
Nu ska jag dricka mitt frukostkaffe och sticka ett tag, innan dagens plock tar vid.
Hoppas mogonkaffet smakar bra!
SvaraRaderaPusspusspuss
Hoppas du piggnar till under dagen.
SvaraRaderaSer på mina "pudlar" dom stora är inga problem med med lilleman får man vara snabb annars så läcker han =)
Fast han klarar sig i 4 tim utan problem.
Nu åter till sakerna här hemma igen..vi hörs av =)
Kaffet smakade gottigottgott, fast jag hann bara dricka halva muggen... Men tydligen var det tillräckligt för att jag skulle piggna till lite i alla fall.
SvaraRaderaHur är det med "lillpudeln" om nätterna då?
Hur många timmar klarar han då?
Fick vet att Bodlil var oskyldig idag i alla fall, för det var en skummig hundspya som hade legat där... och var borttorkad.
Men nu måste jag ju ta min tvätt, och sen gå ut med hundarna. Den här dagen blev kort... Så blir det när man försover sej. Suck.
Hej
SvaraRaderaMin Donna håller sej hela natten och på morgonen FÅR ingen mer en Husse gå ut med henne Hon håller sej som sjutton men glädjekissar så det stänker om det
Mörkret gör oss så jäkla trötta jag sov till 10 jag med...Tänk att min Terje ska bli Pappa han som e'så morgontrött.. men dax nu...äntligen vid 40 han e' ju gubbe ju
"Lilleman" klarar nätterna om jag tar han en snabbis innan jag lägger mej annars kan det ske "olyckor" och han säger inte till på nätterna heller.
SvaraRaderaMen som tur är så är det mer sällan det sker nu =)
Ja nu vid denna årstid så blir man fort trött och man har ingen lust att kliva ur sängen då det är mörkt ute.
Men vi får se fram mot en vår nu efter julen..=)
Ja, snart blir dagarna ljusare igen, så är det ju, och kommer det dessutom lite snö så blir det ÄNNU ljusare!
SvaraRaderaJa, då bebisar anländer, då är det slut på att leva som man levt innan. Omställningarna blir stora.
När Kelly var nyfödd, för att alls få sova, så la jag en kudde på var sida om mej, en under varje arm, och så la jag Kelly ovanpå mej... då kunde hon äta och sova i sin egen takt och jag fick sova, slapp springa upp och ner. Även om jag inte kunde röra på mej precis. Men det funkade.
När Nikki var nyfödd var det ett jäkla hallå dom första nätterna, till jag bestämde mej för att NU FICK DET VARA NOG, och så sa jag GOD NATT och stängde dörren om henne. Hon, som var en sån gaphals, somnade och sov hela natten.
Så det fortsatte jag med sen och hon åt aldrig på nätterna, hon sov från det jag la henne och till morgonen.
Troligen är det så att man måste visa var skåpet ska stå och inte bli osäker och börja lyfta upp och kånka runt på ungen, lägga ner och lyfta upp, lägga ner och...
Givetvis är det väl olika för alla, men det funkade för mej då.
Morgnarna var enkla hos oss. Jag rusade inte in vid minsta pip, utan dom fick somna om. Så dom vande sej vid att vakna, ligga och jollra en stund, och sen sova en eller ett par timmar till.
Men sånt förändras ju med åldern på bebisarna också... minsann.
Vad det gäller hundkisseri... så, max sex timmar klarar Bodil om nätterna.
SvaraRaderaVi brukade ju förr turas om på helgerna, ställa klockan, ta ut hundarna och lägga oss igen.
Den som inte tog första passet tog nästa en och en halv timme senare. Och den som haft första passet kunde då sova lite längre sen i stället.
Men den senaste tiden har gubben varit uppe i ottan för att hinna utnyttja ljuset, så han har tagit alla tidiga pass, och även av och till nästa också, eftersom han ändå var uppe.
Att ha valpar är verkligen som att ha småbarn, man måste anpassa hela livet efter dom...
Här är det alltid det första på morgonen och det sista man gör på kvällen innan sängen, att kissa av hundarna.
Ja man är stollig som om börjar om och om och om...men det är skoj också att kunna njuta av dom som små =)
SvaraRaderaTänkte på det du skrev om att låta barnen skrika..då min son och dotter (dom stora allså) var baby'sar så hette det att det gör inget att barn skriker för det tyder på friska lungor och man skulle lägga dom men inte ta upp dom vid minsta pip...sen fick jag min töser som är 9 och 11 år nu då skulle man inte låta dom ligga och skrika utan ta upp dom och bära på dom osv..men hos sig i sängen va farligt!!
Jag gav fan i deras råd och hittade egna rutiner som passade mej och mina barn och det funkade för oss så jag tror att har man bara orken och viljan så klarar man det mesta.
Och vem vet bäst många gånger om inte föräldrarna?
Mina barn har alltid fått sova hos mej och jag har alltid ställt upp för dom och gett dom (ger dom ännu) TRYGGHET och rätten att få vara barn och inga som springer vind för våg eller lämnas på dagis hela dagarna.
JAG ÄR HEMMA och tar hand om mina barn själv för i och med att jag skaffade första barnet la jag undan allt vad statusjakt var ..sånt existerar inte för mej utan jag ser till att allt finns hemma och att barnen har vad dom behöver det är det enda viktiga i mitt liv..Vi har varit på utlandsresor och har semester varje år mm men allt få planeras i god tid och sparas till.
SÅ ÄR DET =)
Men jag kan erkänna att det är en HÄRLIG period då dom är små =)
Samma var det där med maten... bestämda tider skulle det vara. Enligt vissa. Men ALDRIG att jag skulle krångla till nåt så NATURLIGT som att ge ungen mat!
SvaraRaderaMina har fått äta när dom vill och så mycket dom velat, och dessutom har jag ställt upp som napp åt dom... fast det gjorde ju att ingen av dom efterfrågade napp.
Det är sjukt att stoppa in en plastbit i munnen på ungen, när den skriker efter MAMMA. Tycker jag.
Så här i efterhand så märker man ju att det gick fort, och mycket var JÄTTEKUL, ja det mesta var kul. Men det hade sina sidor också, speciellt det att ALDRIG ha avlastning.
Men nu är dom stora och lever sina egna liv, och på så vis har också JAG möjlighet att tänka mer på mej själv igen.