Bråkar och anmäler

Det finns en person som alltid är sjuk på det ena eller det andra sättet, och alltid är det läkares eller tandläkares fel.
Då ska det bråkas och det ska anmälas.
PINSAMT!

Hur orkar hon hålla på så???
Jag vet en tant för länge sen som hade som livsuppgift att hålla på så.

Snubblade hon på trottoaren så anmälde hon gatukontoret, då var det deras fel att nåt var fel med trottoaren. Det kunde ju inte vara hon som var ouppmärksam...
Halkade hon i snön, då anmälde hon hyresvärden som ägde huset hon halkade utanför. Inte behövde hon ha bra skor med rejäla sulor... nej minsann, det var hyresvärdens fel!

Hon rännde på sjukhus stup i kvarten, och det fanns inte ett fel som hon inte hade, och alltihop var ju läkarnas fel... Hon fick mycket uppmärksamhet på så vis.
Och så anmälde hon, och anmälde och anmälde.

Hon var en ensam människa, för alla höll sej undan henne. Ingen vågade, ingen ville, ingen orkade.
Alla fick skit för allt, både högt och lågt.
Att säga emot henne var ingen ide, för då startades världskrig.
Bättre då, att bara dra sej undan.

Fler och fler skrämde hon bort, mer och mer ensam blev hon och surare och grinigare blev hon.
Hennes enda "glädje" i livet var att se till att andra fick skit...

TRAGISKT!
Jag försvann också ur hennes liv, för jag orkade inte lyssna på allt gnäll. Troligen lever inte tanten längre. Men hon var faktiskt seg, fast hon var så sjuk jämt...

Nu ska hundarna och jag gå till skogen!
Tjingeling.