När jag var fem år gammal, så fick jag en nagelklippare av en sjöman. Vad jag fick höra då, så var han en äkta (sjö)buse, men han var snäll mot oss barn.
Det var han som lärde mej hur man ska äta glass för att smaken bäst ska komma fram också.
Glassen ska vara aningen tinad, och så SKRAPAR man med skeden, en liten klick glass, som man sen lägger på tungan och låter smälta. Man ska INTE sleva i sej stenhård glass i stora bitar. Om man vill känna smaken ordentligt, lärde han mej den dagen då han hade kommit och haft ett paket glass med sej.
En dag, när han var hemma hos oss, så satt vi vid köksbordet, och han gav mej en present, min nagelklippare.
Jag minns att han hade köpt den i ett annat land, men jag kunde inte förstå varför jag skulle ha den.
Men med åren som blev den oumbärlig, och det är den enda nageltång som rått på mina stenhårda naglar.
Men nu är den död, nu har fjädern gått av... snyft.
Kommer jag nånsin att ta till mej en ny "klotång" så som jag tog till mej min Wilkinson..?
Förresten, nu borde jag sova, men...
Jag gick ner i viloläge och tänkte att jag skulle ta min nattafrukt, den här gången bestående av ett päron, en apelsin och en clementin, samt två stycken cumquat, eller hur det nu stavas... och så skulle jag sticka en stund.
Det har kliat i fingrarna på mej dom här senaste dagarna då jag inte haft tid med stickningen.
Men när jag nu äntligen satte stickningen i mina händer, så föll ögonen igen... För trött!
Okej, då blir det lite bloggeri medan jag sätter i mej frukten då, tänkte jag.
När jag hade skalat citrusfrukterna och skulle slänga skalen, såg jag att råttfällan i sopskåpet var tom, men hade den slagit igen..? Nääääääää... och det bara en halvtimme efter att gubben sagt att det inte verkar finnas fler råttor i vårt hus, för fällan har stått orörd i mer än en vecka nu...
I morgon måste vi nog se över fällan.
Jag skrev innan idag om våra ljusslingor, att jag hade satt upp en idag, som plötsligt slocknade.
När jag nyss kom ut i hallen, då lös den IGEN.
Jag börjar tro att elen är underligt kopplad här i huset, att om jag använder ett uttag i huset, kan det påverkar nåt annat. Som om strömmen inte räcker till alla uttag på en gång, utan använder jag ett stängs ett annat ned.
Skumt!
Eller så är det som i vardagsrummet, med fönsterlampan.
Jag släcker den på kvällen, stänger som alltid dörren in till vardagsrummet... och på morgonen så lyser lampan i alla fall.
Och nej, ingen annan har varit där och tänt den. Ingen av oss som bor här i huset och HAR EN KROPP i alla fall...
Och hoppsan, nu slank den sista tuggan av päronet ner, bara pinnen kvar.
Dags att stänga butiken och dra sej tillbaka till sin kammare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar