När jag klev upp idag, slog kylan emot mej som en isvägg.
När jag kom ner i köket upptäckte jag att temometern visade på knappa fjorton grader "varmt" inne.
Jag tittade på vedkorgen. Den lilla vedkorgen bara halvfull... Ska jag kunna hålla värmen behövs minst TRE STORA vedkorgar fyllda så jag kan elda i alla eldstäderna en stor del av dagen.
Med min rygg som den är nu, så kan jag varken böja mej eller bära. Definitivt inte BÄRA.
Och jag vet inte ens om det finns kluven ved heller.
GISSA om jag börjar tappa tålamodet med det här med att ständigt frysa, vara stel som en pinne, få kramp i fötterna av kyla... vara uppbunden av den här eviga jakten på värme...
Och ALLTID, dag ut och dag in månad efter månad, vara hänvisad till att ha det så.
Jag funderar och väger för och emot, och är inte längre säker på att FÖR väger tyngre än EMOT för att bo kvar här...
Det kan låta som en skitsak att ha det kallt inomhus, men jag LOVAR att det tar på en både psykiskt och fysiskt att alltid frysa.
TUR att det snart är vår och sommar, men... som Tomas Ledin sjunger så... "Sommaren är kort, det mesta regnar bort..." då känns det tungt att tänka på att dom kalla dagarna är många fler än dom varma och behagliga.
Ska man verkligen ha det så? Är det värt det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar