onsdag 5 januari 2011

Pust, stånk och stön

Snön har ju vräkt ner idag, och jag har skottat och skottat i flera timmar, matat fåglar och skottat igen.
Nu är jag stapplig och skruttig som om jag vore 150 år och troligen får jag vara en 150-åring i flera dar framöver också. Det gör ONT att vara 150!

Nu tänker jag inte röra en fena resten av dan! Nä, för är det nåt jag ska röra så är det väl benen, men det får allt bli så lite som det bara är möjligt.

3 kommentarer:

  1. jag håller med det är bar skotta sopa som gäller ganska tröst löst jobb

    Men det märks att går åt rätt håll för det lite Ljusare på eftermiddagarna nu det är ju lite positivt i alla fall haha jag trodde det bara var jag som känner mig som 150 välkommen till klubben!

    SvaraRadera
  2. SKÖNT jag slipper detta evigt skottande, har ju en gubbe som fixar den delen =)

    Förresten så hittade jag en "bekant" till oss och hon tro sig ha en Rottweiler istället för en fickvärmare =)

    SvaraRadera
  3. Kul att vi är i samma 150-års-klubb Yvonne, då kan vi pusta, stånka och stappla ihop.

    Nog märks det att det är ljust längre nu, det är skönt!

    Min gubbe skottar ju också, när han är hemma. Men idag har han inte varit hemma utan på jobbet och såna gånger måste jag hugga in.
    Jag har ju fortfarande en förbenad hosta, så vid minsta ansträngning hostar jag så att magen vänder sej ut och in.
    I morgon slipper jag skotta...

    Jasså, du hittade en bekant... Hmmmmm, "rottweiler i stället för fickvärmare"... det låter intressant.
    Skicka gärna ett mail och berätta!

    SvaraRadera