Jag skaffade ett garn som skulle bli ett par strumpor, och det kliade i fingrarna på mej, ville sätta igång med stickningen direkt.
I oktober, november nångång satte jag igång, och då tog det TVÄRSTOPP!
Det har aldrig tagit så lång tid att sticka ett par strumpor... Varje gång jag började sticka så vart det som bly i armarna och sinnet blev lika tungt.
Nu gav jag ändå inte upp, och slutligen blev dom faktiskt klara. I april, som först.
Jag vågade knappt använda strumporna, för jag tänkte att det måste vila en förbannelse över det JÄVLA garnet. Tänkte också att om jag använde strumporna skulle jag stuka eller bryta en fot, tex.
Fast som jag kämpat med dom... jag MÅSTE ju såklart använda dom! Och nu har jag använt dom ett bra tag och än så länge har jag klarat mej från skador.
Kanske garnet trots allt inte var förbannat, kanske var det jag som var LAT och TRÖG helt enkelt?

Snygga!
SvaraRaderaDom funkar att använda...
SvaraRadera