Den söta, ENVISA lilla musen!

Han åkte ut i soptunnan igen idag. Men innan det, när han satt på soppåskanten och tittade på mej, sträckte jag ut handen mot honom/henne och den gick emot mej.

Rädd är den inte!

Men okej, det blev alltså soptunnan för den igen. Och ikväll satt den åter på soppåsens kant och nåt tag senare slog råttfällan igen, men musrackarn satt vid sidan av och tittade chockat på fällan och sen sprang den fram och tillbaka runt fällan både länge och väl, tills vi bestämde oss för att försöka få tag i den och göra oss av med den.

Men DÅ smet den ut i köket, in i lekrummet... och nu är den försvunnen bakom skåpet där jag har garn och tyg.

Vi kan ju inte ha öppna råttfällor för hundarnas skull, men jag gjorde hål i en glassbunke som vi sen satte en musfälla laddad med ost i, och satte på locket.

Den står nu framför skåpets ena sida...

Nu är det lika bra att den lille kanaljen går sitt grymma öde tillmötes och fastnar i fällan, för såhär kan vi ju inte hålla på dag ut och dag in.

Vi får se i morgon om den sitter där, eller om fällan sitter på en nyfiken hundnos... för man kan det man vill... och jag är säker på att båda hundarna vill bryta sej in i glassbunken för att ta ostbiten.

I alla fall, NATTINATTI!