onsdag 3 mars 2010

Drömtydning

Läste i mysans blogg om hennes dröm.

Har för mej att jag nån gång läst, att både hus och andra människor handlar OFTA om en själv.
Korsvägar handlar om val i livet... osv.

Jag har drömt många drömmar som VERKLIGEN etsat sej fast i minnet.

När jag var tonåring drömde jag tex ofta att jag sprang i stora, stora hus och var jagad. Senare i livet blev det lugnare i husen, och jag gick mest omkring och öppnade dörrar i dom.
Vilket jag själv tyder som att under tonåren var det kaotiskt inom mej och jag kände mej alltid jagad och pressad av än det ena än det andra.

Men när jag gick omkring i husen, som ofta hade speciella, vackra belysningar i rummen, tolkar jag det som om jag utforskade mej själv, hittade nya facinerande sidor...

Men sen hade jag ju faktiskt, från det jag var liten, en dröm om ett STORT, flott, gammaldags hus där jag aldrig var inne, utan alltid bara befann mej på utsidan och tittade på huset, och en gång, på den stora balkongen, stod en dam i gammaldags kläder och såg ut över nånting bakom mej, nåt jag hade bakom min rygg.

Den här drömmen fanns med nästan varje natt i ca 20 år.

Vi flyttade till Rydebäck sommaren 1993, och jag var ute och utforskade omgivningarna varje dag.
En regnig dag när jag var ute och gick, såg jag en stig som jag aldrig sett tidigare, och där jag gick jag in. Det var en liten skogsdunge jag gick igenom, och plötsligt kom jag ut ur den...

DÅ kände jag hur håret reste sej på mej, eftersom jag stod EXAKT på den platsen från drömmarna om huset jag haft under alla år. DÄR var ju huset!!!

Det konstiga var att jag gått förbi just det huset många gånger, men då på framsidan, och då hade jag inte kännt igen det, eftersom jag i drömmen alltid såg baksidan av huset.

Det damen på balkongen i drömmen hade tittat på, som fanns bakom mej, det var havet antar jag, eftersom huset ligger precis vid havet.

I alla fall, efter den dagen, då slutade jag drömma om huset.

Det finns många, många drömmar jag skulle kunna berätta om, men det får kanske bli en annan gång.

3 kommentarer:

  1. Sluta aldrig berätta Eva Du tillför en hel massa hos mej.
    Jag tänker på min dröm som jag ständigt burit med mej i massor av år.
    Jag skyndar genom Centralen i Sthlm förbi #bögringen# och ut till fjärrtågen Stiger hastigt på och äntligen är jag på väg... Vart?? jo Berlin är min destination Varje natt i massa år Nu när vi flyttat hit så är drömmen borta men Berlin??

    SvaraRadera
  2. Det kanske inte alls var Berlin du EGENTLIGEN var på väg till, utan dit ni nu har flyttat? Har du kommit hem..?

    Jag menar, ni var på väg nån annan stans (Berlin) men snabbt bestämde ni er för dit ni nu flyttade (stiger snabbt på tåget... Vad tror du? Är ni hemma nu?

    SvaraRadera
  3. Det blev lite rörigt med min kommentar, men kanske du fattar ändå..?

    Jag tänkte att "Berlin" kanske var det du först var på väg till, dvs det stället ni först köpte, men i sista stund hoppade ni snabbt på att flytta till det stället ni nu bor på, dvs ni klev HASTIGT på tåget... mot... HEMMA..?

    Eller så är det "Berlin" ni flyttade till..?

    Finns det inget du kan förknippa med Berlin, där ni nu bor?

    Stavningen, att flytta "utomlands", vad står Berlin för, för dej, osv?

    SvaraRadera